Akut besök
Ibland kan man få akuta problem med till exempel tandvärk, svullet tandkött eller med en fyllning eller tand som gått sönder. Då kan man få komma till tandläkaren på ett akutbesök för att avhjälpa det akuta problemet. Detta besök börjar nästan alltid med en undersökning för att fastställa orsaken till problemet och då kan man behöva ta röntgenbilder.
En akutbehandling kan vara allt ifrån att bara slipa till och putsa en vass kant, göra en provisorisk lagning, borra upp för att lätta på trycket i en tand med tandvärk till att laga en trasig tandprotes.
Akutbesöket är ofta kort, men i de flesta fall kräver problemet fler besök efter den akuta behandlingen innan man är färdigbehandlad.
Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare – Åtgärdskod 103.
Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande – Åtgärdskod 301.
Sjukdoms- eller smärtbehandling– Åtgärdskod 302.
Sjukdoms- eller smärtbehandling, omfattande – Åtgärdskod 303.
Sjukdoms- eller smärtbehandling, särskilt tidskrävande – Åtgärdskod 304.
Stegvis exkavering – Åtgärdskod 322.
Akut endodontisk behandling, annan behandlare – Åtgärdskod 520.
Akut trepanation och kavumexstirpation – Åtgärdskod 521.
Cementering av lossnad tandstödd eller implantatstödd protetisk konstruktion, per stöd – Åtgärdskod 811.
Tandborttagning
Ibland behöver en tand av olika anledningar tas bort. Det kan bero på hål (karies) som inte går att laga, tandlossning (parodontit), inflammation eller annan skada som inte kan repareras. När tandläkaren bestämmer att en tand måste dras ut har alla andra alternativ för att rädda tanden uteslutits och tandutdragningen är det som återstår.
Att ta bort en tand kallas för tandextraktion eller att extrahera en tand och görs med hjälp av lokal bedövning så att hela behandlingen är smärtfri. Olika tänder kan vara olika komplicerade att ta bort, så ingreppet kan variera mycket i tid och kostnad.
Ibland kan en tand behöva opereras bort och då pratar tandläkaren om kirurgisk tandborttagning. En sådan operation kräver annan utrustning och speciella instrument. I vissa fall görs operationen av en specialisttandläkare, vilket också innebär ett högre pris för behandlingen.
Det är normalt att området där tanden suttit känns ömt efter tandborttagningen. Din tandläkare kommer att informera dig om vad du bör tänka på efter besöket.
Tandextraktion, en tand – Åtgärdskod 401.
Tandextraktion, när separation eller friläggning krävs, en tand – Åtgärdskod 402.
Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder eller annan vävnad i samma kvadrant – Åtgärdskod 404.
Tandextraktion, ytterligare när flera tanduttagningar utförs under samma dag eller i samband med lambåoperation, tilläggsåtgärd – Åtgärdskod 410.
Basundersökning hos tandläkare
Regelbundna besök hos tandläkare för att undersöka tänderna och tandköttet är viktiga för att förebygga problem med munhälsan. En sådan planerad kontroll kallas för basundersökning och görs oftast årligen, vartannat eller vart tredje år, beroende på hur stor risk patienten har att utveckla tandproblem.
Vid en basundersökning tittar tandläkaren på tänderna, tandköttet och munslemhinnan, tar röntgenbilder om det behövs och undersöker eventuella problem med käkmusklerna och käklederna (exempelvis om man gnisslar eller pressar tänderna). Tandläkaren gör också en riskbedömning, så att du får veta hur ofta du bör besöka tandvården, och vid behov en behandlingsplan för att åtgärda eventuella problem.
Basundersökning, utförd av tandläkare – Åtgärdskod 101.
Borttagning av tandsten
Bakterier på och mellan tänderna som kommer i kontakt med saliven kan förkalkas och bilda en hård beläggning på tanden som kallas tandsten. Det bästa sättet att undvika tandsten är att regelbundet borsta och göra rent mellan tänderna.
Tandsten är ett problem för de flesta och om den inte tas bort kan den orsaka inflammation i tandköttet (gingivit). En sådan inflammation som blir kvar utan behandling kan leda till tandlossning (parodontit) vilket innebär att tänderna blir rörliga och till och med kan lossna.
Det är viktigt att ta bort tandsten för att minska risken för inflammation i tandköttet. Det görs oftast hos tandhygienisten som kan hjälpa dig med att ta bort tandsten från tänder och tandköttsfickor samt rengöra och putsa tänderna. Tandhygienisten kan även ge dig information om vad du kan göra för att undvika att få tandsten och visa hur du borstar tänderna och gör rent mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumsborstar.
Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattande – Åtgärdskod 341.
Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, omfattande – Åtgärdskod 342.
Tandfyllning
Hål i tänderna orsakas av skadliga bakterier som bildar syror och löser upp tandytan. Dessa hål kallas för karies. Väldigt små hål behöver inte alltid lagas men det är väldigt viktigt att de inte blir större och djupare. Då kan man uppleva ilningar eller isningar från tanden och om skadan går ännu djupare kan nerven i tanden bli inflammerad vilket orsakar kraftig tandvärk.
En tand kan även behöva lagas om en gammal lagning (det som förut kallades plomb) har gått sönder eller om man råkar skada en tand på annat sätt.
En trasig tand lagas oftast med en fyllning. Det vanligaste materialet för fyllningar är komposit som är ett tandfärgat plastmaterial.
Beroende på vilken tand som ska lagas (framtand, hörntand eller kindtand) och hur stor lagningen blir (en eller flera ytor på tanden) kan kostnaden för fyllningen variera.
Fyllning av en yta på framtand eller hörntand – Åtgärdskod 701.
Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand – Åtgärdskod 702.
Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand – Åtgärdskod 703.
Fyllning av en yta på molar eller premolar – Åtgärdskod 704.
Fyllning av två ytor på molar eller premolar – Åtgärdskod 705.
Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar – Åtgärdskod 706.
Tandkrona
En tandstödd krona är en konstgjord tand som täcker en del av den ursprungliga tanden som tandläkaren slipar ned. Tandkronor används för att reparera, skydda och ersätta funktionen av den tand som är förstörd. Tandkronan blir som ett skal på patientens egen tand. Den cementeras fast (limmas) på tanden och sitter då permanent. Förr kallades detta för jacketkrona eller stifttand men idag kallas det för tandstödd krona. Kronorna kan utföras i olika material. Vanliga typer är så kallade metallkeramiska kronor (mk-krona) där delen mot tanden består av en metallegering vilken är övertäckt av ett tandfärgat skikt av keramik eller porslin. En krona kan även utföras helt i keramik och kallas då helkeramisk krona eller porslinskrona.
En implantatstödd krona görs på ett tandimplantat för att ersätta en förlorad tand. Även dessa kronor kan vara utförda i metallkeramik eller helt i keramik. Oftast väljer tandläkaren att skruva fast kronan i implantatet (skruvretinerad implantatkrona) men ibland kan den cementeras (limmas) fast.
Permanent tandstödd krona, en per käke – Åtgärdskod 800.
Permanent tandstödd krona, flera i samma käke – Åtgärdskod 801.
Implantatstödd krona, en per käke – Åtgärdskod 850.
Implantatstödd krona, flera i samma käke – Åtgärdskod 852.
Tandprotes
Vid tandluckor, när en, flera eller samtliga tänder i en käke saknas, kan man ersätta tänderna med en avtagbar protes (tandprotes) eller som många patienter kallar det, löständer eller lösgom. Protesen kan fästas till kvarvarande tänder med klamrar eller krokar och kallas då partialprotes eller delprotes. Den kan också fästas med attachments eller urtagskronor och kallas då komplicerad partiell protes. Den kan vara utförd med ett skelett av metall (skeletterad partialprotes) med proteständer och tandköttsersättning som är gjort av något plastmaterial. Protesen kan också vara utförd helt i plastmaterial, utan något metallskelett. Den senare konstruktionstypen är många gånger tillfällig (temporär partialprotes). Den byts ofta sedan mot en mer permanent lösning (permanent partialprotes).
Om samtliga tänder i båda käkar ersätts av en protes kallas det för en helprotes. Om samtliga tänder i en käke ersätts kallas det i överkäken för en hel överkäksprotes och i underkäken för en hel underkäksprotes. Dessa konstruktioner är alltid utförda helt i något plastmaterial.
Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder – Åtgärd 822.
Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder – Åtgärd 823.
Partiell protes med metallskelett, klammerförankrad – Åtgärd 824.
Komplicerad partiell protes med metallskelett som förankras med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments – Åtgärd 825.
Hel underkäksprotes – Åtgärd 827.
Hel överkäksprotes – Åtgärd 828.
Tandbro
Om det saknas tänder i en käke kan tandluckan ibland ersättas av en tandstödd brokonstruktion. Det betyder att tänderna på sidan av luckan slipas ned till en kon innan en tandtekniker framställer nya kronor på dessa tänder. I tandluckan där den/de förlorade tanden/tänderna ska ersättas, bygger teknikern en tand som sitter fast på kronorna (brostöden) på sidan av tandluckan. Vanligtvis måste minst en tand på varje sida av tandluckan slipas som stöd åt bron. Bron kan utföras med ett metallskelett i en metallegering som sedan täcks med tandfärgat porslin eller keramik. Den kan även utföras helt i keramik. Bron cementeras sedan fast på stödtänderna (limmas fast) och sitter då permanent.
Permanent tandstödd krona, flera i samma käke – Åtgärd 801.
Hängande led vid tandstödd protetik, per led – Åtgärd 804.
Implantat
Tandimplantat är skruvar av metallen titan som opereras in och växer fast i käkbenet. Implantatet fungerar som en konstgjord tandrot på vilken en eller flera konstgjorda tandkronor kan fästas.
En implantatbehandling består av två delar. I den första delen (kirurgiska delen) opereras implantatet in i käkbenet. I den andra delen (protetiska delen) tillverkas de tänder som ska fästas på implantatet.
Efter att implantatet har opererats in i käkbenet behöver det läka in under en tid. Därefter kan den protetiska delen påbörjas, där implantatet förses med tandersättning (en implantatstödd tandkrona eller en implantatstödd tandbro). Ofta använder man en kopplingsdel mellan implantatet och tandkronan eller tandbron, en så kallad distans. Den kan utföras i olika material och kan sitta fast i kronan/bron eller så är den separat från dessa.
Implantatstödd krona, en per käke – Åtgärd 850.
Implantatstödd krona, flera i samma käke – Åtgärd 852.
Hängande led vid implantatstödd bro – Åtgärd 853.
Distans inkl. distansskruv, per styck – Åtgärd 858.
Integrerad distans/kopplingskomponent vid separat implantatstödd krona, per styck, tilläggsåtgärd – Åtgärd 859.
Implantatstödd bro i överkäke på fyra implantat – Åtgärd 861.
Implantatstödd bro i överkäke på fem implantat – Åtgärd 862.
Implantatstödd bro i överkäke på sex eller fler implantat – Åtgärd 863.
Implantatstödd bro i underkäke på fyra implantat eller fler implantat – Åtgärd 865.
Rotfyllning
En rotfyllning görs när tandnerven är inflammerad eller har dött. I en tand med en död tandnerv kan det lätt vandra in bakterier och då kan det utvecklas en infektion i tandbenet under tanden – en så kallad varbildning. Tanden blir då öm och man blir också ofta svullen i tandköttet. Tillståndet kan ge en svår tandvärk.
Vid dessa inflammationer eller infektioner måste tandens rotkanaler rensas rena och fyllas med ett material som ofta är av gummi, så kallat guttaperka.
En rotbehandling görs ofta i flera steg för att säkerställa att tanden blir besvärsfri. Behandlingen går till så att tandläkaren bäddar in tanden i en gummiduk som desinficeras, rotlängden mäts upp och rötterna rensas ut med filar, antingen för hand eller maskinellt. Detta görs under spolning med bakteriedödande vätskor. Efter detta kan ibland rotkanalerna fyllas med kalkpasta som också har bakteriedödande effekt.
När tanden är färdigrensad och besvärsfri rotfylls den oftast med guttaperka (gummi) och förses med en tät fyllning. En rotfylld tand är vanligen försvagad och kan även sakna en stor del av tandsubstansen, därför förses rotfyllda tänder ofta med en porslinskrona krona.
Rensning och rotfyllning, en rotkanal – Åtgärd 501.
Rensning och rotfyllning, två rotkanaler – Åtgärd 502.
Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler – Åtgärd 503.
Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler – Åtgärd 504.